Hej igen!

Det är inte klokt vad fort man lär sig. Det var första gången jag åkte slalom och kunde varken svänga eller bromsa från början. Men i slutet kunde jag, förutom det, både hoppa lite och klara av de blåa backarna någolunda. Men som jag ramlade, både i backen och i liftarna-om och om igen! Att åka på skidlägret med Staden på Berget var nog en av de bästa saker jag gjort. Av de jag kände någolunda följde Hanna, Felizia, Line och mina gamla klasskamrater Johannes och Salomo med :) Nu är jag hemma igen och har fått med mig en ordenklig förskylning oxå  och drömmer mig tillbaka till backarna. Men jag har ont nästan över allt!! Och alla många blåmärken, en brusten nagel och ett och annat sår tyder på att jag haft det livat! Som jag aldtid sa när jag var mindre

"Om man inte har några blåmärken så har man haft väldigt tråkigt"

Bilder kommer senare, även om det inte var många jag tog. De gjorde liksom inte det vackra snölandskapet någon rättvisa alls. 

Kram Niniz