A-Niniz

Inlägg publicerade under kategorin Personligt

Av niniz - 24 januari 2016 08:24

Hej!



Jag har (äntligen!) fått låna lillebrors kamera och här kommer lite bilder!


I onsdags få flyttade den åtta veckors gamla valpen Happy till vår familj. Och här kommer lite bilder på den sötnosen! (Och på "gamla" Grey.  Som fortafande är min favorithund!)


I onsdags åkte jag även och besökte familjen Tally för att säga hejdå till Divana som skulle åka tillbaka till sin skola på Salomonöarna... (har jag för mig, svårt att komma ihår av ngn anledning) Kommer tyvärr dröja 11 månader innan vi kan ses igen! Men det var väldigt roligt när hon var här... önskar bara hon hade haft ett längre lov... Men det är bra att hon kan få utbildning! Hoppas verkligen hon blir en kirurg som hon vill bli!


Igår (fredags) så fick jag och två av mina syskon följa med Pappa till Aore. Han har köpt en lot vid havet där. Det är väldigt fint, och bokstavligen bara ren djungel. Typ omöjligt att gå in överhuvudtaget! Fick gå på grannlotens röjda del för att titta.... Kommer bli sjukt mycket arbete att röja, bygga hus och plantera där men å så spännande och roligt! Blir verkligen ett projekt jag ser fram mot! Fast om jag får bestämma så kan en del del få stanna som djungel... men blir så mkt myggor då! Vi svalkade även av oss i havet... (host, host, 35 grader i vattnet så så svalkande kändes det kanske inte) Pappa såg en vild sköldpadda på båtturen dit, men tyvärr missade jag den! Bilder på vår lott i Aore kommer senast imorgon. Begränsat internet- begränsat antal bilder jag kan ladda över per dag, och i lite sämre kvalité än vanligt för att inte skära ner på för många....


Och idag så har det varit väldigt skönt och molnigt, endast 32 grader varmt. Jag och äldsta lillebror på 12 cyklade till stan och på vägen hem så badade vi i havet som var betydligt mycket kallare idag!


Men nog med det.... Nu kommer bilderna på valpen Happy! 


                 

Min bäbis Grey! ^^

               

Hon kanske SER ut att vara söt som socker, men hennes sylvassa valptänder skär in i alltig XD^^


      


Mer bilder kommer!


Kram Niniz



Av niniz - 1 januari 2016 02:37

Hej!

Även om julen inte var den bästa, så hade jag en dessto bättre nyårsafton. :)


Familjen Tally kom hit klockan tre, och de hade även med sin Nanny's mamma och en systerson. Det var jättemysigt för vi åt middag utomhus och pratade och lekte. Låter kanske inte som så mycket men var verkligen kul! :D


Sedan på kvällen så skutsade vi hem dem och på vägen till deras by satt vi på flaket och tittade på stjärnor och ljusen i stan. 


Efter det så tittade jag och mina systrar på lite Fairy Tail och vid tolvslaget så såg vi på fyverkerier.... vi fick se två stycken bra i alla fall (vi hade inga egna)


Känns jätteskönt med lov nu. Har två veckort ledigt och var så länge sedan jag hade ledigt... Hade inget höstlov, och på sommaren studerade jag psykologi och sommarjobbade förutom att fixa allt som fanns inför flytten. På helgerna har jag för det mesta även då pluggat så känns svårt att varva ner XD Men otroligt skönt att ha lite ledigt. Förhoppningsvis för jag äntligen lite tid till att bada, skriva, läsa och umgås med Divana (Caroline)


Sedan så har jag bara matematik 5, kursen Skrivande och gymasniearbetet kvar. Sjukt fort var tiden gått. 


Hoppas ni alla får ett rikigt gott nytt nytt år!


Kram Niniz

Av niniz - 25 december 2015 05:52

Hej och God Jul allihopa!


Det var ett tag sedan min förra uppdatering.


Vi har ny flyttat till det grön/blåa huset en bit utanför Luganville. Vi flyttade hit ungefär en vecka innan jul. Lite oväntat (mkt) fick vi en hund på köptet av huset- eller så ville inte hunden flytta med ägaren/ägaren lämnade honom? Hur som helt har vi nämt honom Gray (han är dock brun/vit, inte grå) Han är hur go som helst, även om något mager så har han långsamt börjat lägga på sig vikt. I början var han så rädd att han inte vågade komma fram till oss, men nu kommer han och lägger sig i knät på rygg som en bäbis när man sätter sig ner.


Jag kan tyvärr inte säga att vi har haft en sån bra jul. Att vara negativ är inte likt mig (tror jag inte i alla fall) Men vi har verkligen haft en tuff jul, allihopa. Julaftons morgonen började nämligen med att jag gick upp vid sollnedegången då jag inte kunde somna om och upptäckte att Rusty var försvunnen. Jag tänkte inte så mycket på det, eftersom hon är dräktig tänkte jag att hon kanske låg och vilade någonsanns i skogan under en buske. Först några timmar senare insåg vi att hon verkigen var borta. Vi letade runt i princeip hela dan, frågade grannar och ropade/visslade på henne. Men inte ett spår. Även idag så är hon fortfarande borta. Vår rädsla är att hon blivit dödad, då som sagt inte alla har ett så bra förhållande med hundar här. Entligt Caroline finns ett gäng här som anväder marijana mm och som kan bli våldsamma...


Dessutom fick vi veta av Nanny dagen innan att Lady hade blivit dödad av ett gäng ungdomar något år efter vi flyttat hem till Sverige. (Love visste jag sedan tidigare att hon blivit ihjälslagen när hon skällde på inbrotttjuvar eftersom de upplyst om oss det i ett brev) För er som inte vet det så var Love och Lady våra hundar i Vanuatu förra gången vi bodde här, som familjen Tally tog hand om när vi lämnade stället. Vi är så oroliga för Rusty var alltid så... lugn. Även när vi hittade henne och såg barn misshandla henne, så låg och stilla på marken istället för att försöka springa iväg. När hon kom till oss blev hon relativt snabbt en lugn, fin hund som lärde sig lita och tro på männsikor igen. Hon kom alltid för att hälsa, och när barnen blev osams så gick hon mitt in bland dem och lade sig ner som för att lugna dem (vilket brukade fungera, haha) Hon var inte heller typen som brukade springa bort- tvärt om. Hon kunde gå fot utan träning och såg till att aldrig vara mer än ett tjougotal meter ifrån oss eller huset. Ettåringa Mele som är extra fäst vid Rusty har gått omkring och ropat efter henne i trädgården i två dagar nu. Det enda alla önksar är att Rusty oskadd ska komma tillbaka till oss. Gray går omkring och tröstar oss. 


Det är otroligt var mycket en hund kan betyda, även om vi bara haft henne i några månader. På något sätt så är hundar man tagit "från gatan" annolunda från de man haft som valp. De hundar vi haft som vi haft sedan valptiden (Tre stycken) har varit lite smått bortskämda, olydiga och springer gärna iväg en bit från oss. Vi kanske helt enkelt inte är så bra på att träna dem.... Hur som helst. Men de hundar vi tagit hand om som vuxna, oftast skadade/misshandlade/övergivna hundar är alltid otroligt tillgivna på ett helt annat sätt. Det är därför svårt att tro att Rusty bara skulle springa iväg- hade det varit en månad senare så hade hon kanske kunat dra sig undar för att föda valpar? Men inte nu... :/


Vi har även fått veta att farfar ligger på sjukhus, om uppgiterna farmor gav oss stämmde. Pappa har åter igen fått problem med sin gallblåsa.... och har velat fram och tillbacka om han borde operara bort den eller ej. Han tror helt inte på att operera om det inte är absolut nödvändigt, men han har haft fram och tillbaka gående problem med en i flera år nu :S dessutom så är många andra av barnen sjuka, så det blev inget besök på stranden som vi först planerat.


Till de något gladare nyheterna hör att mormor skickat ett paket med papparkakor och choklad som kom till oss två dagar före jul, och dagen efter kom ett paket jultomtar (godis) från pappas sida. Det gjorde barnen väldigt glada. Tyvärr så är det svårt att lyckat vara glad alls just nu. Det hopfulla är att vi åtminstånde inte hittat henne död. Så vi får behålla hoppet. Den bästa delen av julen för min del har faktiskt varit att jag fått kommentarer på en berättelse jag lagt ut, samt att jag kunde hjälpa några andra korr-elver som studerade över jul. 


Fortfarande ingen kamera. Fick ett cycklop samt 3000 vatu vilket motsvara drygt 200 kr, fast man kan få mer för pengarna i Vanuatu än i Sverige så att räkna om det till svesnka pengar blir inte helt rätt.


Kan inget annat än hoppas att ni haft en bättre jul än vi i år!  


Kram Niniz

Av niniz - 9 december 2015 06:48

Idag så fyller lillasyter Bubban 7 år! :D


Vi ska fira med kalas med Nanny och hennes dotter Caroline som kommer hem idag efter att ha varit och studerat hemifrån i ett år, och vi som varit i Sverige har ju inte sett henne på sju är ;)


Kommer bli kul! 


Slänger upp några gamla bilder, hinner tyvärr inte med ngn lång uppdatering.... har munta i matte 4 på fredag och är så nervös! :P Seriöst svårt att fokusera i värmen... med alla syskon hemma. Hoppas allt går okej. :P


                                                             

De har bilderna på Rusty togs dagen efter hon kom till oss. Jag är glad över att kunna säga att hon tjockat till sig ordentligt nu och bär svansen högt och glatt viftande istället för mellan benen! Efter bilder kommmer när jag får tillgång till kamera igen... -_- Ibörjan fick hon utföver kött en hel del kokos och banan att äta för att det var hon van vid och vi ville inte ändra hennes kost för hastigt. Men nu duger inte det längre. XD Hon är ganska petig med sin mat numera XD :P


Kram Niniz


Av niniz - 2 december 2015 01:58

Hej!


Igår så var Sofia (som vi hade som Nanny förra gången vi bodde Vanuatu här med sina döttrar Medina, Melina, Josina och Norika. Medina, Melina och Josina, som är 9, 7 och 6 år gamla träffade vi förra gången men lilla fyra åriga Norika är ”ny”. Hela hennes namn är Norika Jemima :D (Min lillasyster heter Jemima och hon fick namnet efter henne)


Det var jätteroligt! Vi träffade dem för första gången igen förra söndagen. Jag hade nästan gett upp hoppet på att träffa Nanny igen. Jag visste att hon hade flyttat med barnen till Luganville för fem år sedan efter hennes man lämnade henne men vi hade ingen aning om hon fortfarande var kvar här eller var hon bodde. (att hålla kontakten med ngn som bor på andra sidan jorden och varken har tillgång till internet eller postadress är inte det lättaste) Familjen Tally är bokstavligen talat en del av vår familj och det kändes hemskt att lämna dem när vi åkte tillbaka till Sverige. Därför var jag överlycklig av att flytta till Luganville. Men när mitt brev jag skickade till hennes kyrka inte gav något resultat (det kom aldrig fram) och vi hade bott här några veckor så började jag ge upp hoppet på att någonsin få se dem igen. Faktum var att jag till och med började tänka att det kanske var lika bra- de kanske inte ens ville träffa oss och det bara var vi som kände så starkt för dem. Trots det höll jag alltid ögonen öppna i hopp om att se Nanny eller någon av hennes barn i stan, utan resultat.


Men en dag så går mamma och pappa på en promenad och vem träffar de då om inte Sofia och två av hennes barn! Nanny följde med hem till oss och när jag såg henne så hävde jag ut ett tjut och kastade mig i hennes famn XD (Tydligen så hade ganska många stirrat när mamma träffade Sofia, för båda två tjöt av glädje och kramade varandra! XD) Jag tror det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Verkligen känslomässigt överväldigad, haha. Nanny’s äldsta adopterade son, Jean som är 2 och ett halvt år äldre än mig har gift sig och har en dotter. Caroline, som nu är 17 år studerar vetenskap på Samoa.  Hur som helst så skulle de komma hem till jul så då kommer vi kunna träffa dem igen! Nanny ringde Caroline och berättade att vi kommit tillbaka till Vanuatu och hon blev jätteglad! :D Hur som helst var Nanny och fyra av hennes barn här idag. Nanny hade med sig en låda med pompom och en påse nötter och mango!


Hon sa att hon ska komma imorgon så jag kan följa med henne hem och se vart hon bor så jag kan hälsa på :D Mamma skulle gärna vilja att Nanny jobbade hos oss igen tre dagar i veckan, men vi får se hur det blir ;)


På tal om ingenting så håller min dator på att flippa ut. Det är pappas gamla dator så den har några år på nacken… Problemet i det här är att om min dator dör så kommer det vara väldigt besvärligt att försöka få tag på en svensk dator med bokstaverna å, ä och ö…. o_O


Sa… atingen far jag borja skriva sa har eller sa far jag borja skriva allt på engelska nar datorn dor. Vill inte! :’(


Kram Niniz


PS. Besökte deras by och det var toppenroligt! :D



Av niniz - 19 november 2015 05:42

Här kommer lite bilder från sista dagen på efate! Lyckades äntligen ladda upp bilderna jag tog där :)  De är några veckor gamla men duger ändå! :D


                                                                                                       


Kram Niniz



Av niniz - 6 november 2015 07:27

Jag är stolt som en tupp (höna?) över att kunna säga att jag äntligen nästan kommit upp till toppen på vår högsta kokospalm! (som dock inte är jättelång, men men ... ca 10 m) Tänkte dela med mig av några svårigheter jag mött under min kokospalmsklättring!



1. Första problemet jag mötte var jag väl medveten om. Nämligen att min hud är ovan vid palmklättring. Skrapsår, stickor, rivsår mm var såklart det första problemet jag sprang in i, och här finns det inget annat att göra än att härda ut. Jag har nu kommit över det värsta, min hud är mkt tåligare, jag skrapar inte "hål" på den lika lätt och när jag väl skrapar upp den känns det som om den läker fortare (?) än vad den gjorde i början.


2. .....brösten. De. är. i. vägen. Men jag härdar ut. Fast är lite glad över att jag slipper byta om på vanligt gymnasium och försöka förklara för andra tjejer att blåmärkena jag har där bara beror på klättring.... *pinsam tystnad* Hur som helst, fler tjejer behövs uppe i kokospalmerna så det är bara att klättra! Jag visste att jag skulle möta det här problemet, och det har varit bättre än vad jag trodde det skulle vara! Så bli inte discouraged tjejer! Inget som inte lite girlpower klarar av....


3. Benstyrka. Eller brist där av. Det behövs speciella benmuskler när man ska trycka fötterna mot palmen och de använder man sällan till vardags. ( typ lite som de muskler man använder när man rider?) Det här problemet vad det som först satte punkt för hur högt upp jag kunde klättra och det var ett problem som jag inte var beredd på. Men jag har alltid haft orättvist lätt för att träna upp mina ben så det gick snabbt att komma över det här problemet!


4. Svaga armar. Det här problemet visste jag att jag skulle möta. Till skillnad från mina ben är armarna inte samarbetsvilliga alls. Kort sagt, mina armar är svaga och klena. Och jag hatar det. Jag hade relativt vältränade armar i åttan, men en muskelknuta i höger handled protesterade. Sedan dess måste jag vara försiktig med att använda höger handled för mkt (t.ex till armhävningar) för annars växer knutan till sig igen. Och gör ont... Jag har börjat överkomma det här problemet, långsamt men säkert. Väldigt långsamt. Tyvärr syns inte en enda lite muskel på mina armar T-T


5. Höjdskräck. Det här problemet var den största överraskningen. Jag har aldrig varit särskillt rädd för höjder, och förra gången jag bodde här och klättrade i palmer var det inget som jag ens tänkte på. Det var härligt! Man såg långt och kunde gunga i palmen med vinden... Tyckte jag då. Nu när jag börjat komma lite högre upp är det inte så trevligt.  Det jag mindes som härligt och mysigt känns läsligt och farligt. Tänk om palmen går av när det blåser på grund av min extra vikt? Och... det är ändå ganska långt ner till marken... Fakum är att det som hindrade mig från att klättra till toppen förra gången jag klättarde inte var trötta muskler... utan rädsla. Nästa gång ska jag föröka klättra när det är vindstilla!


6. Ta ner kokosnötter. Jag är tillbaka där jag startade. Det krävs ett speciellt knep för att snabbt och smidigt plocka ner kokosnöten om man inte vill hänga i palmen och snurra runt på nöten i en evighet. Det knepet kom jag på för sex år sedan. Jag trodde det var lite som att lära sig cykla eller simma, att jag skulle kunna det nu med och inte glömma bort det. Jag hade fel. Och jag tänker inte upprepa samma sak jag gjorde när jag plockade ner min första kokosnöt (jag vägrade ge upp när jag satt där i toppen på en (lång!) pam och när nöteländet äntligen föll till marken höll jag på att följa med den ner) utan får öva på de mindre palmerna tills jag lär mig. XD


Hoppas ni får lite tips om ni tänker klättar i palmer någon gång i framtiden!  :D



Kram Niniz

Av niniz - 4 november 2015 03:36

Igår fyllde jag 18 år och fick en jättehäftig överaskning i present- jag blev nämligen ivägskickad själv till att besöka Vanuatu's största grotta! :D Turen var jättecool, vi fick gå i djungen, klättra på en hel del stenar och och bada i vattenfall- men höjdpunkten var förstås grottan! :D hade inte med mig någon kamera. men det länkar lite flikar på äventuret jag gjorde så kan ni se bilder på hur grottan jag besökte såg ut! :D


http://www.vanuatu.travel/index.php/fr/67-things-to-do/eco-tours/926-millennium-cave-tours


http://www.airvanuatu.com/blog/millennium-cave-adventure-in-santo-vanuatu/


http://millenniumcavetour.weebly.com/


Det var en jättehäftig upplevelse som jag rekommenderar alla som är intresserade så länge man är hyfast vältränad :D (För ja, delvis var det lite lagom tufft att ta sig fram och jag har en del träningsvärk idag (men det var ju länge sedan jag tränade så är kanske inte så konstigt)


Kram Niniz

Presentation


Hej och välkommen till min blogg! Jag bloggar om livet som storasyster till tio på andra sidan jorden... så bloggen kommer handla om lite allt möjligt :)

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards