Här kommer ett X- antal veckors gamalr blogginkägg som jag insåg att jag inte publicerat ännu....

Hej, hej bloggläsare!

Ni kan gömma er, men statistiken säger att jag har runt tjugo varje dag så jag vet att ni finns någonstans där ute.

Hursomhelst.

Jag klippte mitt hår och tänkte lägga ut lite bilder. Jag har velat klippa mig riktigt kort väldigt länge man aldrig vågat – när jag var femton så gjorde jag ett halvhjärtat försök genom att klippa mig i page och det ångrade jag bittert – ja, jag vet, det är bara hår – så jag har varit väldigt fundersam till att överhuvudtaget klippa kort igen. Kan, host, kanske, host, ha att göra med att vissa personer sa att jag ’borde spara ut håret igen’ eller ’att det skulle vara finare om det var långt’. 

Suck.

Men framför allt hade det väl att göra med att jag helt enkelt tycket det blev fult, och för att vara ärlig, så var inte page frisyr så stor skillnad från att ha långt hår – det kom fortfarande i anskitet, det var bara för kort för att gå att sätta upp det.

Men så tog jag saxen i handen förr förra helgen när jag äntligen bestämde mig för att nä, nu ska jag klippa mig. Modet jag fick att äntligen gå igenom med det kaaaan ha haft att göra en del med att mitt hår hade tovat ihop sig till en hårboll och jag var för lat för att försöka borsta ut det.

(Jag är helt enkelt så komplicerad…)

Så jag klippte mitt hår. Meningen var att jag skulle vara klippa det kort nog för att kunna köra över det med maskin efteråt, men min ’konstnärliga’ (host, host) sida tog över efter jag klipp ungefär hälften av det och jag gjorde ett försök att se om jag inte kunde få det att se halv-hyfsat ut själv. När håret väl torkat så tycket jag faktiskt att det blev rätt bra. Lite ojämnt på ena sidan kanske, men kommer gå att fixa om några månader förhoppningsvis, och inget som direkt störde – iaf inte mig -  och det syns i princip ändå bara om jag kammar fram håret.  Så jag har lagt ner maskinen för tillfället, men kommer troligtvis att ta upp den igen så småningom… det är vissa frisyrer jag skulle vilja prova… och efter ett lyckat försök känner jag mig lite mer experimentell nu.

Och NU är det en otroligt stor skillnad från att ha långt hår. För det första, så kan jag, för första gången i mitt liv, dra händerna genom håret utan att fastna. XD Och för det andra, så är det skönt att klappa bakhuvudet. Så stället för att dra i håret när jag är uttråkad/stressad/tänker så sitter jag och klappar mitt bakhuvud.  XD

I det här klimatet så var jag tvungen att ha mitt hår uppsatt i precis hela tiden – dag som natt – för att inte det skulle bli svettigt i nacken, och det är riktigt skönt att kunna luta sitt tillbaka i bilen eller mot kudden utan att den dum knut sitter i vägen och drar i håret för att jag gör det. Eller att febrilt leta efter hårsnoddar. Eller att sätta upp håret och ta ner det hundra gånger för att jag vid nitton års ålder ännu inte lärt mig hur man sätter upp håret rakt.  (Tjejer i omklädningsrummen som skulle fläta sitt hår rakt för tio år sedan… jag förstår fortfarande inte hur ni gör det!)

Den här gången är jag alltså glad att säga att jag inte ångrar min klippning alls, eller saknar mitt gamla hår det minsta. Jag har svårt att tro att jag någonsin kommer vilja ha långt hår i igen så länge jag bor i tropiskt klimat, men jag antar att vi får se.

Nu här jag skrivit över sexhundra ord om mitt hår... vad sägs som att vi fortsätter min hårfixering och går vidare till bilderna? XD

Här har jag alltså håret framåt kammat. Som ni ser är det knappast perfekt rakt. XD Men småfelen går iaf att fixa till när man ser dem, och det större felen växer ut, så…

För att vara ärlig – jag tycker jag ser lite ut som min lillebror på den här bilden. XD

Det är nu hög tid att berätta om min nya lillebror, som nu är sex veckor gammal. Fördröjningen beror till stor del på att min nya kamera kraschat och jag inte kunnat få tag på några tillfredsställande bilder förens nu.

Välkommen till Världen!

Jag har alltså numera fem småsystrar och fem småbröder. :)

Vår tik fick valpar några dagar efter ’Clement’ föddes (hans andra-namn. Pga av ett önskemål från mina föräldrar för fyra år sedan så nämner jag inte någon från min familj vi första-namn och inte heller efternamnet) Clement kommer från en vän till familjen som var lite som en farfar/morfar till barnen innan han flyttade tillbaka till Bankis (ön han kommer ifrån) för några månader sedan. Bilder lovas så snart jag får händerna på lillebrors kamera.

Sist… och minst, antar jag…. Så kommer avfallshantering som varit en ovanligt stor del av mitt liv den senaste tiden. Jag har ett så kallat ’Internal Assessment’  (I/A)  i geografin och studerar alltså ’Waste Management in Luganville’. Vi gör många av undersökningarna tillsammans som grupp, men ska skriva själva inlämningen själva. Så jag har besökt sopptippen, intervjuat polis och tjänstemän som jobbar inom avfallshantering och miljövård, och gjort en undersökning hur elever på Santo East hanterar sitt avfall. Vi fick även en föreläsning av Ray Vilvil som jobbar inom Luganvilles kommun om miljöhälsa och är en före detta lärare. Sedan har jag skrivit som en galning för att täcka alla kursmål. Sista inlämningsdatumet är på måndag så jag hoppas jag kommer hinna renskriva allt till dess! (Då vi alltså skriver för hand) Med bilder, grafer, mm så kommer det nog bli det ’finaste’ skolarbetet jag någonsin gjort.

’Waste Management in Luganville.’ Steneth, jag, Anslika, Flonett och Evena vid den lokala sopptipen. Bild tagen av okänd klasskamrat (från gruppen som undersöker ’Lan Pollution in Sanma Province’) med Steneths ipad. ^^

Här kommer också en bild på mig och Angella (med småsyskon). Angella är nog min bästa vän på Santo East, men jag kommer bra överens med de flesta elever och det är en väldigt mysig stämning oss emellan. Bilden är tagen av ett okänt småsyskon med Angellas mobil. ^^

Imorgon så är det studiedag, men jag ska träffa Sereana på skolan som vanligt 07:30 ändå för att ta hand om våra bönor vi planterade idag och nu måste kolla till och kommentera om varje dag tills skörd. Det är vårt första I/A i Agrikultur, och jag jobbar tillsammans med Sereana och Nixon. Jag är inte sugen på att ta mig till skolan på helgerna från om med nu, men det är så det är. Efter det så ska vi gå till ’The USB Libary’ på uppfordran från vår historia lärare och göra forsking om vårt A/I i historian. Jag kommer studera ’Australia as a Penal Colony’ och Sereana ’The History of De Quiros’ (Ferdinand de Quiros var den första Europén som kom till Vanuatu och nämnde Santo ‘Australia del Espiritu Santo’ när hann anlände i Big Bay 1606. Ett spännande ämne, men inte lika spännande som mitt. ;) Vid förfrågan rekommenderade jag Angella att välja ’Melanesian Origin’’, vilket var något jag själv nästan var kluven att undersöka, men i slutet så valde hon att undersöka om hur den protestantiska kyrkan kom till Vanuatu. Inte alls lika intressant enligt mig, men hon har nog en poäng om att det är lättare att undersöka. Melaesian är det folket urbefolkningen är (dvs alla ni-vans) som delar ursprung med de som kommer från Fiji, Solomon öarna, New Caledonia och Papua Nya Guinea. De beräknas ha kommit hit för några tusen år sedan. Det jag är nyfiken på är vart de kom ifrån (och hur!) men jag antar att jag kan ta reda på det även om det inte är ett skolarbete. :P För er som undrar så finns även folkgrupperna Polynesia och Micronesia, och vilka ö-nationer som tillhör vilka är något som bankas in lika hårt här som att Sverige, Danmark, Norge och Island tillhör Sandinavierna gör i Sverige.

Hoppas ni får en riktigt bra dag!

Åkte iväg på en liten djungeltur dagen efter nyår och här kommer lite bilder på 'landsbygden' och 'skogen' i Santo! 

Målet med resan var Big Bay, men, detta, liksom tidigare försök, mislyckades, och vi var tvungna att vända tillbaka när solen började gå ner. 

Jag kan dock säga att min pappa och några av mina bröder äntligen nådde dit förra veckan! Jag var dock inte med på den skumpiga resan och har inga bilder. Tyvärr. Men, för att vara helt ärlig, så sörjer jag inte detta alls. Jag är rätt nöjd men att inte ha behövt sitta i bilen en hel dag igen. Det finns bilresor som är värda och ta, och sedan så finns det bilresor som är så skumpiga att... ja, de inte är värda att ta. Men vem vet. Jag är lite nyfiken på Big Bay och skulle gärna vilja dit någon gång... så vi får väl se. :)

Inser att jag inte nämnt min födelsedag alls förens nu. Hursomhelst, så fyllde jag nitton år i november, och jag är inte överlycklig för det. Speciellt inte när mina småsyskon nämner att jag blir tjugo detta år. Lite tidigt för ålders kriser? Nä. XD Min födelsedag var bra och vi åt glass, och några av oss åkte till Aore och badade. Det var ganska lugnt, men det var perfekt. Någon gång skulle jag vilja ta lite båt-bilder, men är så hemsk rädd att min kamera ska nå samma öde som min lillasysters som nu vilar på havets botten... (host, strandkant, host. Och hon fick upp den. Men den dog så mitt argument är förfarande relevant).

Annars? Internet suger. Och då menar jag att det är jättedåligt, och om jag hade fortfarande gått på online gymnasiet hade det inte gått väl med mig. Jag varar på medelanden som inte skickas, skickar mejl som inte sänds, försöker komma in på facebook/mailen/google utan resultat. Vissa dagar fungerar det inte alls, och min pappa som gör sitt levebröd på datorn (och dessutom måste tjäna en viss summa person/månad för att vi ska få stanna här) sliter sitt hår. Andra dagar (eller vissa minuter) är hyfsade eller rent av bra, men sedan få förvinner allt lika fort som det kommit. Meningen var att Vanuatu SKULLE få en kabel ledning... eller något... förra våren (enligt svenska årstidar) genom något gemensamt avtal med andra önationer. Men eftersom någon av dem plötsligt inte kunde betala kostnaden/drog sig undan/ångrade sig så har det blivit ananasjuice av allting. *skakar knytnäve mot Salomoöarna* Hur som helt - de bra nyheterna är alltså, att man jobbar på det, och om det här kabeln någonsin blir färdig så kommer internet bli ca 20 ggr bättre. Enligt någon källa jag tvivlar starkt på, men om det innebär någon förbättring är det toppen!

Mitt nya syskon förväntas när som helst, och för första gången så vill jag vara med på förlossningen. (min mamma föder hemma) Mina föräldrar har retas i åratal om jag inte 'vill vara med och lära mig hur det går till' och jag har like skräckslagen varje år tackat nej. Så när jag den här gången kom och bad om att få vara med så... XD Tydligen så har de varit mer prat än något annat (de visste väl att jag skulle säga nej) och verkar inte jätteglada över tanken på att jag ska vara med längre. :P Vi får väl se om jag får vara med eller inte, och i så fall hur länge jag håller ut. 

Även en nära vän till familjen, Sophia, (som tidigare jobbat som Nanny/städhjälp hos oss) väntar barn om några veckor! :D Och vet ni vad? Hon sa att om barnet blir en flicka skulle hon vilja nämna det efter mig. Viket jag, såklart, tycke skulle vara en jättestor ära! Så jag sitter och håller tummarna på att det blir en flicka. Och om det blir en flicka så kommer jag för första gången skriva ut mitt första namn på bloggen. :P (För er son inte redan vet – mina föräldrar bad mig inte nämna första- och efternamnen på familjemedlemmarna i min blogg, så jag kallar alla efter deras andranamn. Men det gäller inte andra, så…) Om barnet blir en pojke så ska det heta Emanuel och jag får välja andranamn till det. Tyvärr har jag alltid haft det lilla problemet att jag nästan inte tycker att några kill-namn är direkt fina. o_O Men jag funderar på Andy. Inget jag tänkt på tidigare, men det kom till mig för några dagar sedan och har fastnat. Som tur är har jag lite tid kvar att fundera på det än.

Angående det så har mina föräldrar, som vanligt, inte kollat upp könet på barnet, men både mamma och pappa tror att det är en pojke. Även fyra (!) andra har sagt att det är/kommer bli en pojke – allt från barnmorskans dotter till en främmande kvinna hon träffade på i affären. Ironiskt nog så har de tänkt nämna barnet (om det nu blir en son) efter Sophias pappa Clement (som andra-namn – även om det inte är helt bestämt än) då han har varit en otroligt vänlig själ och lite fungerat som en extra farfar/morfar för barnen. Jag tror dock inte vi sagt något om det för dem, så det är lite komiskt.

Kram Niniz

Hej!

Jag ber om ursäkt för den mycket fördröjda uppdateringen - internetuppkopplingen har helt enkelt varit nära värdelös.

På julaftonen så flyttade lilla Primadonna in i vårt hus. Hon hittades övergiven i vid ett dike av mina systrar när de gick på prommenad. Från de ynkliga små ljuden hon gjorde ifrån sig, trodde de först att hon var en fågel som fastnat, men vid närmare gransking så var hon en liten hundvalp!

Efetrsom hon ännu inte fått sina första tänder så uppskattade vi att hon var ungefär tre veckor gammal. På bara en dag så hade hennes tänder börjat synas – man kunde se hur de vuxit över natten!

Hon är fortrarande väldigt hjälplös, men behöver inte äta like ofta längre, så vi har långsamt börjat få tillbaka vår nattsömn. Hon är dock, för att vara så liten, otroligt krävande och hennes skall kan vara högljudda om hon inte genast får vad hon vill ha. Hon har dock en väldigt stor aptit på livet och är bra vän med alla våra andra hundar nu – även om hon fortfarande, lönlöst, försöker dia dem ibland. Speciellt Pirat har varit väldigt tålamoding även även när Primadonna lämnas sugmärken efter sig på hennes mage. På grund av hennes glupska, osläckbara apptit och grymtningarna hon gör när hon äter så har hom även fått smeknamnet ’Prisse Nisse’

Det tog ett par dagar innan hon fick sitt namn, och för er som inte hört den, här kommer låten hon nämdes efter - och som beskriver henne spersonlighet perfekt;

Primadonna Girl by  Marina and the Dimonds

Lilla Primadonna ^^

Pirat, som växt till sig en hel del på det senaste, fastnade genast tycke för den lilla valpen ^^

Hela hund-gänget på en bild - Pirat, Pussel, Happy och Primadonna ^^

Kankse finns det någon mjök idag, tro? ^^

Happy gillar också sin nya lilla vän ^^

Fotograf: Lillasyster Linnea

Kram Niniz

Två av mina syskon så denna vamlp bli illa behandlad av barn, och efter de frågat om vem valpen tillhörde och ingen visste, så tog de den hem till oss. Det finns väldigt många gatuhundar här och det verkar som valpflickan Pirat var en av dem.

Pirat är ett litet busfrö som tillskillnad från våra andra hundar antagligen kommer bli en bra vakt hund. Hon är väldigt 'pratsam' av sig och är inte rädd att ta till skall eller på andra sätt göra sig hörd. Pirat älskar att äta och är otroligt matglad. En tuff, kaxig tjej med ett stort hjärta, som ibland tar sig ann mer än vad hon klarar av. Det var en del liv de första dagarna (med de andra hundarna) men nu är hon en i familjen.

Misstänkt hundas: Blandning 'Island Mix' men kan ha någon andel pitpull i sig. 

Litet sent inlägg eftersom hon här bott här ett anta veckor nu, men bättre sent än aldrig. Min dåliga uppkoppling har gjort det svårt att ladda upp bilder - men nu kommer de! :)

Bonusbilder på Happy och Pussel med, såklart! :)

OBS! Mer bilder kommer. :) (Så snart internet tillåter. Kommer då uppdatera detta inlägg.)

Visst har lilla Pussel växt?

Kram Niniz

Hej!

Det var på tiden att det blev en uppdatering. (Har försökt ladda upp bilder i över en vecka, för att vara ärlig, och när är de äntligen här!) Så här kommer lite strandbilder! Det här är ett av mina favoritställen, för att det är typ 'bråk' om vem som ska äga den här halvön, och tills det är löst så är det lite som ingemansland XD Så det känns lite som att man ha fått tillbaka allemansrätten för alla får vara här. :)

Det börjar bli vår igen, och allt blir bara varmare och varmare. o_O

Kram Niniz

(lite sent inlägg, men ändå!)

Välkommen valpen Pussel!

Pussel hittades övergiven utanför en mataffär i Luganville av två av mina systrar några dagar innan Independence Day här i Vanuatu. Gissnaingarna är på att hon är ungefär 6 veckor gammal. Happy kommer mycket bättre överenns med henne än vad vi trodde och är jätteförtjust i sin nya lilla kompis och delar gärna med sig av både sin mat och bädd till lillflickan! :)

Så här kommer en bildbomb.

Söta båda två, eller hur? ^^ Happy var så snäll att hon lät valpen 'vinna' pinnen de lekte med i slutet ;)

Åh, och jag har alltid älskat den här gulbruna färgen på hundar <3 Nu har tvi två stycken XD 

Kram Niniz

...eller något... XD