A-Niniz

Inlägg publicerade under kategorin Träning

Av niniz - 6 november 2015 07:27

Jag är stolt som en tupp (höna?) över att kunna säga att jag äntligen nästan kommit upp till toppen på vår högsta kokospalm! (som dock inte är jättelång, men men ... ca 10 m) Tänkte dela med mig av några svårigheter jag mött under min kokospalmsklättring!



1. Första problemet jag mötte var jag väl medveten om. Nämligen att min hud är ovan vid palmklättring. Skrapsår, stickor, rivsår mm var såklart det första problemet jag sprang in i, och här finns det inget annat att göra än att härda ut. Jag har nu kommit över det värsta, min hud är mkt tåligare, jag skrapar inte "hål" på den lika lätt och när jag väl skrapar upp den känns det som om den läker fortare (?) än vad den gjorde i början.


2. .....brösten. De. är. i. vägen. Men jag härdar ut. Fast är lite glad över att jag slipper byta om på vanligt gymnasium och försöka förklara för andra tjejer att blåmärkena jag har där bara beror på klättring.... *pinsam tystnad* Hur som helst, fler tjejer behövs uppe i kokospalmerna så det är bara att klättra! Jag visste att jag skulle möta det här problemet, och det har varit bättre än vad jag trodde det skulle vara! Så bli inte discouraged tjejer! Inget som inte lite girlpower klarar av....


3. Benstyrka. Eller brist där av. Det behövs speciella benmuskler när man ska trycka fötterna mot palmen och de använder man sällan till vardags. ( typ lite som de muskler man använder när man rider?) Det här problemet vad det som först satte punkt för hur högt upp jag kunde klättra och det var ett problem som jag inte var beredd på. Men jag har alltid haft orättvist lätt för att träna upp mina ben så det gick snabbt att komma över det här problemet!


4. Svaga armar. Det här problemet visste jag att jag skulle möta. Till skillnad från mina ben är armarna inte samarbetsvilliga alls. Kort sagt, mina armar är svaga och klena. Och jag hatar det. Jag hade relativt vältränade armar i åttan, men en muskelknuta i höger handled protesterade. Sedan dess måste jag vara försiktig med att använda höger handled för mkt (t.ex till armhävningar) för annars växer knutan till sig igen. Och gör ont... Jag har börjat överkomma det här problemet, långsamt men säkert. Väldigt långsamt. Tyvärr syns inte en enda lite muskel på mina armar T-T


5. Höjdskräck. Det här problemet var den största överraskningen. Jag har aldrig varit särskillt rädd för höjder, och förra gången jag bodde här och klättrade i palmer var det inget som jag ens tänkte på. Det var härligt! Man såg långt och kunde gunga i palmen med vinden... Tyckte jag då. Nu när jag börjat komma lite högre upp är det inte så trevligt.  Det jag mindes som härligt och mysigt känns läsligt och farligt. Tänk om palmen går av när det blåser på grund av min extra vikt? Och... det är ändå ganska långt ner till marken... Fakum är att det som hindrade mig från att klättra till toppen förra gången jag klättarde inte var trötta muskler... utan rädsla. Nästa gång ska jag föröka klättra när det är vindstilla!


6. Ta ner kokosnötter. Jag är tillbaka där jag startade. Det krävs ett speciellt knep för att snabbt och smidigt plocka ner kokosnöten om man inte vill hänga i palmen och snurra runt på nöten i en evighet. Det knepet kom jag på för sex år sedan. Jag trodde det var lite som att lära sig cykla eller simma, att jag skulle kunna det nu med och inte glömma bort det. Jag hade fel. Och jag tänker inte upprepa samma sak jag gjorde när jag plockade ner min första kokosnöt (jag vägrade ge upp när jag satt där i toppen på en (lång!) pam och när nöteländet äntligen föll till marken höll jag på att följa med den ner) utan får öva på de mindre palmerna tills jag lär mig. XD


Hoppas ni får lite tips om ni tänker klättar i palmer någon gång i framtiden!  :D



Kram Niniz

Av niniz - 4 november 2015 03:36

Igår fyllde jag 18 år och fick en jättehäftig överaskning i present- jag blev nämligen ivägskickad själv till att besöka Vanuatu's största grotta! :D Turen var jättecool, vi fick gå i djungen, klättra på en hel del stenar och och bada i vattenfall- men höjdpunkten var förstås grottan! :D hade inte med mig någon kamera. men det länkar lite flikar på äventuret jag gjorde så kan ni se bilder på hur grottan jag besökte såg ut! :D


http://www.vanuatu.travel/index.php/fr/67-things-to-do/eco-tours/926-millennium-cave-tours


http://www.airvanuatu.com/blog/millennium-cave-adventure-in-santo-vanuatu/


http://millenniumcavetour.weebly.com/


Det var en jättehäftig upplevelse som jag rekommenderar alla som är intresserade så länge man är hyfast vältränad :D (För ja, delvis var det lite lagom tufft att ta sig fram och jag har en del träningsvärk idag (men det var ju länge sedan jag tränade så är kanske inte så konstigt)


Kram Niniz

Av niniz - 3 oktober 2015 00:16


Hej!

Idag så åkte familjen och badade på stranden och i ett blått sötvattens hål. Jag däremot fick snällt stanna ensam hemma och jobba på mitt matteuppdag som skulle lämnas in senast idag. Jag fick gjort otroligt mycket när de andra var borta! Verkligen skillnad mot att försöka plugga när alla är hemma och stör… Jag hade även lite tid över att dansa loss på det tomma vardagsrums golvet utan att riskera att dansa in i någon. Filmade mig själv med datorn för att se om jag lyckat göra några framsteg XD


När familjen kom hem igen så tänkte jag skynda mig till internet cafét innan mörkret föll för att skicka in mitt uppdrag.  Men jag blev lite…. Distraherad av en ”souvenir” de tagit hem.  Sådär lite lagom plötsligt (eller snarare väldigt, väldigt plötsligt) så har vi nu en till familjemedlem- ungtiken Rusty.  En ung, rostfärgad islandmix flicka fick nämligen följa med hem! 


Innan alla nu dömer oss för att vi köpt hem en hund utan att tänka igenom köpet särskilt noggrant skall det nämnas att Rusty var uttokad, mager och min familj såg några barn misshandla henne. Hon haltar och dessutom så har hon små sår utspridda över kroppen och loppor.  Rusty är tredje hunden i Vanuatu vi räddar from misshandel. Förra gången vi bodde här tog vi hand om trebenta Rose och den misshandlade Raffa som flyttade hem till oss utan att vara inbjuden XD Så vi har i alla fall lite erfarenhet.


 Tyvärr så ar det väldigt många som behandlar hundar illa här i Vanuatu. Det hela är en ond cirkel- inte alla, men många rikare tränar sina hundar i att vara aggressiva för att de ska vakta och så, och då har ni-vater ibland råkat illa ut och blivit rädda för hundar.  De vuxna försöker skrämma bort nyfikna hundar genom att slå/sparka mot dem, barnen ser vad de gör och tar efter… Eftersom det finns vildhundar/gatuhundar nästan över allt som är ouppfostrade förvärrar det problemet ytterligare.  Det ska även betonas att inte alls i närheten av alla ni vater är elaka mot hundarna.  Många tar därimot bra hand om dem- eller i alla fall så bar hand om dem som de kan.  Om man inte/knappt har pengar till sjukvård och skola så har man inte heller råd med veterinärvård till ens djur.  Om man bor i plåt hus och sällan har råd med kött kanske man inter prioriterar att få tag i näringsrik hundmat.


Dessutom så har vi fått kort från gamla mormor och gamla morfar!

Så har skriver de:


"Hjärtliga gratulationer på din födelsedag (mammas) Hoppas ni alla har hämtat er lite efter den stora omställningen, ett jätteprojekt! Vi hoppas att ni skickar något livstecken så småningom. Skulle kännas skönt. Här har hösten börjat. Som tur är skiner solen rätt mycket. Det behöver vi för att utearbetet går lite lättare att utföra. Det får blir en urskog, det är också fint.  Hälsningar från Sylive och Ralf. Guds väldignelse över er alla."


Så på begäran mejlade jag min morbror (?) och bad honom berätta för de att vi lever! XD (de har inte internet) På tal om internat så funderar pappa på att försöka skaffa något mobilt nätverk… får se hur det blir!


Kommer lite bilder nu på Rusty och mig när jag dansar XD (Tyvärr ganska dålig kvaitée.)

 

 

 

 

   


 Btw, den kjolen är den bästa kjolen ever! Den är fjäderlätt, man kan sparka hur högt som helst utan att rörelserna hindras och det känns knappt att man bär den XD


Kram Niniz



 

Av niniz - 21 september 2015 10:52

Hej igen!


Så... Förra gången jag bodde i Vanuatu lärde jag mig klättar upp för en kokospalm på en månad och blev gasnke bra på det :) Men till min stora horror så märkte jag att jag förlorat den förmågan under de sex åren vi bott i Sverige utan palmer! Så... Nu har jag äntligen börjat lite seriösare träning i palmklättring! Mitt mål att att kunna klätta innom ett halvår den här gången. Jag är dock VÄLDIGT beskymrad över att vi inte har några kokospalmer i vår nya trädgård. Känns lite fel att gå till stan och klättra i palmerna där som var de enda palmer jag såg i Luganville.... :S Eller snarare, misslyckas att klättra i palmer i stan... -_- 


Har tekniken för hur man gör, men tyvärr inte muskelstyrkan. Min en gång härdad hud har nu blivit "mjuk" igen så den blir uppskrapad när jag klättrar- framför allt armarna. Jag trodde det var mina armar som skulle sätta gränsen för mitt klättrande (har så klena armar!) men det visade sig att benen gjorde det... Man använder en sorts muskel man sällan tränar annars- jag tror att det är samma benmuskel på insidan av låren som man använder när man rider. Man måste trycka hårt med fötterna in mot palmen för att komma upp, men jag klarar ca 2 meter innan det blir stopp.... Och kan typ bara klänga mig fast vid palmen i en dryg minut :'(


Mitt tredje bekymmer som jag var väldigt orolig för när jag åkte hit var att.... min byst skulle komma ivägen för klättringen.... :S Hur som helst så kan jag säga till alla andra oroliga tjejer/kvinnor (?) att det inte varit fallet eller i alla fall inget större problem. Så det är ingen ursäkt att inte klättra i kokospalmer! Nu har jag visserligen en ganska små bröst, men om man inte har väldigt stor byst borde det vara något problem :) Lite i vägen är det ju men det går! :D


En sak har jag verkligen inget minne av- man får tusen minismå flisor i armarna :o Antar att man slipper det när huden blir hårdare? De är ju inte djupa så kommer antagligen ut själva om man inte skrapar bort det nästa gång man klättar XD Det jobbigste är att föröka låte bli att klättra när man har sår på armarna. Om man gör det så skrapar man ju upp de hela tiden.... Burkar vänta någon dag men.... Sedan vill/måste man ju klättra igen!


När (om?) jag lyckas kommer definetivt bild/film bevis här! :D Inte om.... jag SKA lyckas. Helt ärligt så hade jag inte någon större motivation eller ens förökte ordentigt men tack vare mina underbara småsyskon som sa att de trodde jag nog aldrig skulle kunna klättra upp i en palm igen så har min motivation återvänt i full styrka. Jag ska bevisa att de har fel och jag ska klara det!  Jag kan det här! 


Kram Niniz

Av niniz - 19 maj 2015 11:22

Jag läste precis mitt alldra första blogginlägg som jag skrev sommaren 2013. Haha XD Tydligen hade jag tänkt att min blogg skulle handla om träning och skönhet, men det är väl något ni ser minst av allt, LOL :P


Hur många skönhetsinlägg har jag skrivit totalt? Tre kanske? :P Träning, 4? XD 


Jag är i alla fall riktigt glad över hur bloggen har blivit, Snacka om dötråkigt att bara läsa om skönhetstips och träning.... -_- de bloggar jag gillar att läsa har mycket bilder och handlar framför allt om djur, natur, odling och självhushållning... Musiktips är uppskattade även det men mest bilder, en bild säger ju mer än tusen ord och är roligare att titt på dessutom! Träning kan vara kul men skönhetstips.... -_- Även om det kan vara roligt med något recept, träningstips eller naturligt skönhets tips med kanske, lite då och då.


Jaja, jag låter mitt första inlägg stå kvar, eftersom det inet känns bra att ta bort något jag skrivit. Det kan ju vara ett roligt minne, kanske? :P Otroligt hur mycket man kan förändras på bara 2 år i hur man tänker och ser på saker!


Kram Niniz

Av niniz - 5 maj 2015 16:07

Hej Bloggläsare och andra (?) :D


Nu var det ett tag sedan jag bloggade.


I fredags så hade vi barn FF när mamam och pappa åkte till Göteborg och hälsade på farmor och farfar. Jag hade i uppdrag att duscha en mycket motvilig lillebror; och till slut kom vi fram till en komprimiss- vi bakar en kladdkaka, sedan får han duscha den tiden kaka är i ungnen och när han duschat klart så äter vi den. Något båda sidor blev nöjda och glada med och när mamma kom hem hade hon en nyduschad 4 åring som var så ren som man kan vara efter man ätit en kladdig chokladkaka XD


I lördags så tränade jag (äntligen!) igen; framför allt styrka och körde igenom hela kroppen; mage, rygg, rumpa, ben och armar. Det blev även lite dans och rörlighetsträning. Om jag nu nästan aldrig tränar så får jag lov att göra det ordentligt när det väl blir av.Och när mina systrar berättade att de skulle gå till Kungsäter dagen därpå så var jag överlycklig över att följa med! Vi hade med oss hunden Zack så han fick lite social träning. När vi kom fråm delade på en kycklingpizza vi köpte och citronsorbe glass ute i det härliga vårvädret. Tillägas ska kanske att vi åt glassen först innan vi köpte pizzan XD Men efter inte mindre än två mils prommenad och träningsvärk över allt så sov jag hårt på natten till måndag.... och vaknande inte förrens halv elva följande morgon.

Ja, att gå på distansgymansium har sina fördelar; däribland sovmorgon <3


Imorgon ska jag hälsa på mormor! Och jag letar inte mindre än FÖRTVIVLAT efter min dyrbara kamera. Jag håller på att få feber, håravfall och utslag pga att jag inte kan ta några nya kort. Jag har i alla fall hittat mit bort tappade klocka så nu kan jag se tiden på morgonen istället för att "utgå" från att det är för tidigt att gå upp!


     


Eftersom min kamera är där den är så lägger jag upp några folosofiska (?) bilder jag tog förra sommaren ^^



KRAM NINIZ

Av niniz - 23 februari 2015 21:57

Hej!


Kom precis hem efter dansen! Även om jag kan tycka att det är lite trögt att åka till dansstudion ÄLSKAR jag det när jag är där! Jag är verkligen värdelös som dansare. Jag har aldrig varit vig, jag har ingen "narurlig" förmåga att dansa bra och framför allt verkar jag aldrig komma ihåg koregrafin hur jag än försöker. Det fastar helt enkelt inte :o


Men trots det älskar jag verkligen att dansa. Och ibland, även om det är ungefär en av hundra gånger, lyckas jag översätta musiken till rörelser, dansa ut mina känslor och bara känner mig så levande! Det bästa med att jag började ta danslektioner är att jag har lättare att dansa fritt hemma eftersom mitt "förråd" av dansrörelser och idéer hela tiden växer occh utvecklas. Jag älskar hur dans kan berätta en historia eller bara visa olika känslor- alltifrån glädje till sorg och smärta. Om jag har många negativa känslor fungerar dansen som en sjävterapi- jag dansar ut mina känslor bokstavligen talat, och känner mig så mycket bättre efteråt! 


Föresten så gör jag mig ofta av med känslor så- genom att måla en bild, dansa eller lyssna på en låt som beskriver hur jag känner... så kan jag "hela" mig själv på det sättet, haha ;)


 


Jag dansar ballet och modern dans, (och fri dans) men är väldigt nyfiken på att prova fler danser. Jag kommer aldrig kunna bli någon proffisionell dansare, dels eftersom jag verkligen är dålig på det och dels för att jag hatar att uppträda för puplik... för det mesta. (måste erkänna att det var en ganska häftig upplevelse att dansa i grupp på scen) Men inte ensam, hu! Utan jag dansar bara för att det är roligt, helt enkelt. :) Dessutom är det en jättebra träning som ger både smidighet, koordination, balans, uthållighet och styrka. 


Så... om ni är nyfikna på att börja dansa, prova! Det finns nybörjarklasser även för vuxna... ibland i alla fall :P Jag började ballet först som 15 åring (!) Och ja... de flesta har dansat sen de var sex år men, men :P Better late than never!


Kram Niniz

Presentation


Hej och välkommen till min blogg! Jag bloggar om livet som storasyster till tio på andra sidan jorden... så bloggen kommer handla om lite allt möjligt :)

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards